Efter att i fyra dagar skavt fötterna mot asfalt, bytte vi nu underlaget mot sand och sten. Vi tog flyget på fredagmorgon från Sydney till Ayers Rock, en liten nätt flygning på 3½ timme och med byte av tidszon med 1½ timme. Kändes verkligen konstigt med denna halvtimme. Nu blev vi i alla fall upplockade på flygplatsen av Galvin som skulle vara vår guide och chaufför de närmaste tre dagarna.
Han tog oss först till vårt läger för natten. Där fanns permanenta tält uppsatta och kök iordninggjorda. Dusch och toaletter fanns i en annan länga en bit ifrån. Det var hett, hett som i en öken, och gissa... det var ju där vi var!
Efter lunch åkte vi så för att äntligen få se Ayers Rock eller Uluru som det egentligen heter. Otroligt vackert och spännande landskap.
Vi gick en slinga runt stenmassivet och det är imponerande.
Galvin, vår guide var kunnig. Berättade lagom mycket för att vi alla skulle vara intresserade hela tiden.
Målningar på berget.
Det finns faktiskt vattendrag även här, dock är de inte så stora och vattenfyllda. Det hade dock regnat ovanligt mycket den sista månaden.
Det är stort.
Bussen som vi åkte med, helt ensam ute i vildmarken.
Det här är en helt enorm upplevelse som jag verkligen är lycklig över att få kunna göra. Vi är också lyckliga att barnen inte var med för det hade inte klarat av allt traskande och den heta solen.
I detta lanskap är vägarna raka mil på mil. Ungefär var 20 mil kom det en liten bensinmack som sålde dricka och även tillhanda höll toaletter, annars var det helt öde.
Ayers Rock i solnedgången, trevligt med champagne. Känslan blev ändå lite avslagen då vi inte var ensamma på utkiksplatsen utan att alla andra researrangörer också var där.
